När Nöjeschefen på Barometern (Kim Ustamujic Johansen) ringer och behöver hjälp med bilder, går det inte att säga nej. Inte minst eftersom man får musikupplevelser med sitt arbete. I mitt liv har jag bara passerat förbi Näsby på Sydöstra Öland. Carlas Café hade nämligen bokat årets sensation i nöjesmedierna - Doug Seegers...
 |
| Såhär blev resultatet i Fredagens Barometern den 4/7-2014 |
Historien om denna man har nötts och blötts en hel del sista tiden, men nu var det dags att få se honom "live". Känslan i den mörka lokalen infann sig snabbt. Lagom trångt om jag kan uttrycka det så. Det blev en njutning att slippa trängas och de flesta kunde sitta ner och avnjuta ett gott vin, en öl och lite tilltugg. Just denna onsdagskväll hade jag gärna suttit ner och bara insupit atmosfären och musiken. Ellen Sundberg och delar av hennes band värmde upp. Det var lågmält och Ellen framstod nästan som blyg på scenen. Men hon hade en skön känsla i sin ton och låtar. Hon dök även upp i några låtar med Doug då de framförde Emmelou Harris låtar...
Doug fick oss att smälta...
Men alla var på Carlas Café tack vare Doug. Ödet ville något annat den där dagen när Jill Johnsons filmteam på SVT åkte förbi Nashville kvarteren där många musikanter mer eller mindre hade gett upp hoppet om att lyckas i musikbranschen. Många levde på småslantar som gatumusikanter. När Doug dök upp så infann sig känslan av att denna man hade en charm och en kvalité i sitt musikaliska uttryck som smittade av sig. När Jill och Magnus Carlsson från Weeping Willows bjöd in honom till studion där Johnny Cash hade sjungit in många klassiker - då lyste det i 62-åringens ögon. Goin`Down To The River strömmade ut i studion och alla smälte... Låten är egentligen inte sensationell på något sätt, det är renodlad blues som har gjorts i många liknande tappningar. Men Doug skrev texten från hjärtat och gjorde något originellt med dessa slitna ackord.
Magi på scen - saknade bra ljus på scen...
Precis som Kim beskriver i sin recension i Barometern så förmedlades en magi som inte Doug kan förmedla på skiva live i lokalen. De ca 100 åskådarna får en upplevelse som kommer räcka länge efter detta besök. Som fotograf är man alltid glad när det finns en själ i de artister som förmedlar sin musik. Men jag hade varit ännu gladare om ljuset hade varit bättre i lokalen. Det kan uppenbaras vara teknikaliteter, men när artisterna knappt har någon spotlight som frontljus (en svag sådan) då finns inte mycket att göra. Även den bästa fotoutrustning kräver ett någorlunda bra ljus för att ta riktigt bra bilder. Som tur är har jag många års erfarenhet av denna typ av klubbställen där nedtonat ljud är vanligt. Med lite fix och efterbearbetning av bilderna blev resultatet okej. Men känslan i bilderna finns där, det är trots allt det viktigaste.
En timmes resa ner till Näsby och ett litet uppdrag att dokumentera en lokal händelse blev en stor upplevelse... Undrar hur länge Doug hypen kommer leva? Jag hoppas att den gör det länge :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar