Reflektioner och Sommarens fotouppdrag...

Det är inte ofta numera jag använder bloggen för att nå ut med mina bilder. Anledningen är enkel, det är ett enormt brus idag när i stort sätt vem som helst kan publicera och lägga upp sina åsikter och bilder. Det gör att man som bloggare och yrkesaktiv måste ägna flera timmar om dagen för att nå ut i rätt kanaler. Men det behovet har jag aldrig haft. Är du som läser detta intresserad?, då är jag ytterst tacksam. Jag är ju själv uppväxt i en tid när gammelmedia hade monopol på orden och bilder vi läste.  Idag är det ett helt annat mediaklimat. 

Det handlar inte om skryt
Att skapa en plattform som ska generera 100 000-tals läsare kräver en oppurtinist som inte dras för att skapa rabalder med sitt skrivande, eller bilder som ingen annan har lyckats plåta. Att enbart publicera bilder/texter för att skryta är egentligen inte min stil heller. Jag är mer intresserad av hantverket och att det finns artister, händelser som är värda att få uppmärksamhet för att jag gillar människorna bakom. De jobbar hårt och seriöst för att släppa fram talangfulla och duktiga människor inom olika nöjesbranscher. Då menar jag ofta de som inte får synas i "prime time" TV på bästa sändningstid.

Inte hetare än sin senaste Youtube succé
Många verkligt duktiga fotografer, artister, skådespelare m.fl. som jobbat i decennier får knappt en chans längre att synas i dagens TV/media-utbud. Det är en tragisk utveckling. Idag måste det ha hänt något skandalartat, eller att man är en "ny uppkomling" som råkat göra en Youtube succé eller liknande för att vara aktuell i talk-shower, nyhetsmorgon etc. Trägen vinner som det heter. Fast då måste man ha pansarskinn och ett psyke som stålmannen. Minsta snedsteg i medierna, kan du vara bortrensad, eller uthängd som en skadad fågel som skadat ena vingen.

Sommarens fotouppdrag
I sommar bestämde jag mig för att ligga lågt med fotograferingen. Jag valde att göra fyra fotojobb åt Barometern i Kalmar för att det ibland är kul att få dokumentera lite större artister. I detta fall blev det den stora 90-tals galan på Fredrikskans med många gamla stjärnor som E-Type, Aqua, Snap, Pandora, Dr. Alban, Haddaway, 2 Unlimited, Vengaboys och många fler. Sommaren var ju inte den varmaste och bästa i år, men det var kanonväder just denna dag på Kalmar FF:s gamla hemmaarena. Sen blev det två tillfällen i Borgholms Slottsruin på Öland, nämligen Laleh och Per Gessle som verkligen har en hängiven publik. Samt en ganska sval kväll med Jill Johnson och Eric Gadd i centrala Kalmar under det som kallas Rävspelet. Här följer några bilder från dessa konserter:

Fotopass är bra att ha när man jobbar...

Ett collage av bilder som fanns på Barometerns webbsida (som jag bearbetat lite grann).

Vilken energi Martin E-Type Eriksson har på scen. Han röjer mer än dagens unga artister...
Här fångade jag honom perfekt nere i diket efter han hoppat rakt ner i publiken.

En taggad Gessle intog Borgholms Slottsruin

                         

Självklart blev det en hel del "Gyllene hits"

                         

Med sin originella framtoning och stil har Laleh erövrat Sverige och Norden.
                         

Vare sig man gillar Laleh eller inte - men hon har en magisk effekt på människor som gör henne trovärdig.
Hon går sin egen väg och kompromissar inte. Därför är hon också en härlig artist att fota.

                           

Sista helgen i augusti intog Jill centrala Kalmar och Rävspelet. Precis som Laleh har Jill
hittat sin publik genom att vara genuin och bjuda mycket på sig själv. Bilden blev också
huvudbilden i Barometerns artikel.
                           

När mörkret började falla kändes det som att sommaren redan hade gett upp.
Tur var att regnet höll sig undan. Dagen innan hade regnet öst ner över Kalmar.

                       

Som fotograf och mediamänniska har jag följt Jill sedan 1998 och träffat
henne flera gånger. Alltid superfräsch och trevlig.
               

Eric Gadd värmde upp publiken akustiskt. En fantastisk artist jag såg med band
tidigare under sommaren på Kackelstugan utanför Borgholm.

             

Första gången jag såg Eric Gadd live var redan 1991 på Hotell Borgholm
på Öland. Då hade han slagit igenom med Do You Believe In Me...

Bildämnet, ett förlegat fotouttryck och det fotografiska språket...

Det var ett tag sedan jag skrev i min fotoblogg och förändringar i mitt liv gör att fokuset legat i mitt huvudsakliga arbete som lärare. En omställning som påverkat energi och tiden att djupdyka i mitt stora intresse - FOTO-yrket. Vad jag denna gång vill påpeka i min blogg kan te sig ganska banalt, men inte i mina fotografiska ögon och öron. Vad har egentligen ett foto, en bild för betydelse idag i det enorma flöde som pågår..? Ett förevigat ögonblick eller bara snabbmat för stunden (utan egentlig mening och betydelse). Bilden nedan visar ett "cashflöde" som får betecknas som "follow the money...". Där vi idag delar våra upplevelser, där sker också det stora utbytet av kontanter (digitalt). Sociala medier leder oss in i snabba affärer (Tradera, Blocket, E-bay, gratistjänster på Facebook etc.)

Bilden som kommunikation mer betydande än någonsin...

Jag har självfallet full respekt för copyright-reglerna när det gäller Pink Floyds omslag till deras sista album The Endless River. Men detta egenhändiga collage har enbart en konstnärlig avsikt för eget bruk (hemma på väggen). Freddie Mercury statyn är en symbol för mitt intresse för denna ikon och mitt ansikte övervakar hur pengarna ständigt flödar kring dessa rockikoner efter deras storhetstid på 1970/80/90-talet. Idag är bilden en stor möjlighet att använda i kampen om att ta del av "cashflödet" som pågår överallt i olika sociala flöden när gammalt och nytt säljs som aldrig förr.

Tack vare alla bilder som används för att sälja våra produkter får vi många fördelar där vi direkt blir säljarna och marknadsförarna med enorma visuella möjligheter. Bildens betydelse är också större än vad många egentligen har fattat. En bra bildserie som är bra komponerad och exponerad (i bra ljus) säljer givetvis bättre än en taskigt exponerad bild med t.ex. blixtljus som blir kallt, överexponerat och hårt. Bilden som är tagen i rätt miljö kan också sälja in en plats, en turistort, en upplevelse etc. Detta utnyttjas givetvis av smarta säljare på olika bolag i sociala medier. Bildens språk kan idag delas in i två grupper:

1. Visuell snabbkonsumtion (synas för stunden, sälja en produkt, upplevelse och på kort tid få fram ett budskap).
2. Konstbilden som kräver eftertanke, kan bli stilbildande, ikonisk och skapa affektionsvärde.

Bildämnet i skolan...
Bilden har med andra ord blivit alltmer betydelsefull i dagens samhälle. Ändå ignoreras det estetiska uttrycket alltmer i dagens skola och vad bilden egentligen innebär som kommunikationsmedel. Det jag menar med att ignorera bilden som ämne, är att det inte satsas pengar i skolarna på undervisning. De utbildade esterna är svältfödda med för dålig budget. Det kreativa kräver utrymme ekonomiskt, annars stagnerar ämnet som något vi har som tidsfördriv sen förskolan och fritidsverksamhet. Som utbildad bildlärare i högstadiet arbetar jag just nu inte med bildundervisning. Är för tillfället mer speciallärare för att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. Men hoppas snart gå in i ett nytt skede som bildlärare i en helt ny miljö (ny skola). Skolverkets kursplan kräver helt annan utrustning, inte minst digitalt så eleverna kan genomföra olika arbeten på en annan nivå kopplat till samhällets olika behov. Att ha målarskolor ligger idag utanför bildämnets tidsplaner i grundskolan. Om ämnet bara ska handla om att lära ut färglära, olika målartekniker, skissa på papper m.m. - då har den kommunala skolan hamnat långt efter sitt aktuella uppdrag. Tyvärr handlar det alltmer om besparingsåtgärder.

Likvärdigheten (mellan skolornas verksamhet) är utraderad. Idag handlar det mer om vilken pedagog, vilken budget skolan avsätter och vilket intresse läraren har att utveckla ämnet. (Den statliga inblandningen börjar bli alltmer tydlig). Jag har hamnat mellan stolarna. Jag gillar det gamla hantverket att använda målarpenseln, men är lika intresserad av den digitala utvecklingen (som ligger närmast att utveckla i en allt snabbare förändring). Men att följa med i denna utveckling kräver en övermänniska och en pedagog som verkligen kan de digitala verktygen och kan lära eleverna något som de inte redan har lyckats göra till sitt eget via internet

Ett förlegat fotouttryck...
Jag vägrar fortfarande att säga som många gör: "att ta kort". Tänk efter, vadå "ta kort"!? Det korrekta är ju att du faktiskt exponerar en bild i en kamera. Du fotograferar och fångar en händelse och ett ögonblick. Bättre är helt enkelt att säga: "att ta en bild". Att ta ett kort är egentligen något fysiskt som man håller i handen. Uttrycket kommer från en svunnen tid när man framkallade sina bilder som kort och klistrade in korten i fotoalbum. Med andra ord ett förlegat uttryck. Idag kan du förvandla dina bilder digitalt till ett fysiskt fotoalbum. Men du håller aldrig bilderna fysiskt i din hand som kort.

Skriftspråkets död eller utveckling..?
Men jag har börjat vänja mig när kollegor och människor på caféer fortfarande säger: "att ta kort". Med tanke på hur mycket annat i samhället har förändrats i vårt språk och att allting ska förenklas - då undrar jag varför detta ligger kvar i denna generations textutbyte? Det korrekt skrivna skrivspråket håller på att dö ut (vilket många skriftforskare ser framför sig) men också ser som en naturlig utveckling i ett snabbare kommunikationssamhälle. Men jag kan fortfarande inte förstå varför dagens ungdomar inte kan lära sig hur man använder stor bokstav i början på en mening, när man ska skriva ut namn, eller använda kommatecken och punkt på rätt sätt. Utan dessa hjälpmedel blir språket kaotiskt.

Fotografiska språkets regler...
Det som länge var en svår konst att bemästra, nämligen ljuset och en bra komposition har blivit enklare än någonsin. Kameran gör det mesta åt dig. Men trots det så tas det sådär 5 miljoner foton i minuten som är ren och skär katastrof, som ingen egentligen har någon nytta av. De är dåligt komponerade, konstigt beskurna, rörelseoskärpa, motljus etc. Märk väl att det som nästan alla använder idag (Instagram, Snapchat och Facebook), sprider miljontals bilder som nästan aldrig någon får se, eller har brytt sig om. 90% av bilderna är som ett snöfall där man inte lägger märke till "snöflingans betydelse". Så många bilder försvinner i flödet. Detta är ett tecken på hur vi desperat vill synas och märkas. Men för att märkas kräver kompetens, kunskap och engagemang. Annars orkar vi inte bry oss... Det finns vissa fotografiska regler som är som vårt skrivna språk. Orden måste komponeras på rätt sätt och ha en bra balans för att vi ska blir berörda - detta gäller inte minst bildspråket.

Fortsättning följer...