söndag 29 mars 2015

Jill Johnson - en äkta artist med ett stort hjärta...



I böjar av 2000-talet träffades vi flera gånger och jag gjorde ett antal intervjuer med henne på radiostationen Radio Match. Sista mötet vi hade var i maj 2004 och det var bland det sista jag gjorde innan jag tog tjänstledigt och började plugga till lärare. Nu var det på tiden att träffas upp igen. Trots att Jill inte gjorde några signeringar på denna krogshow-turné, så gjorde hon ett undantag. När hon fick berättat om våra möten via en av hennes assistenter - ville hon träffa mig. Jag ville lämna över en tavla med några bilder som jag fotade förra sommaren i Kalmarsundsparken då också Doug Seegers var med och körde ett eget set av låtar...

Ett trevligt möte, där jag på något sätt kände att jag var där mer som privatperson än mediamänniska. Jag ville egentligen inte tvinga henne till att ställa upp på fotografering. Men som en äkta artist med stort hjärta ville hon absolut göra det. Det finns få artister som Jill i branschen, hon känns genuin, hon har humor och vet hur hon ska uppträda för att locka både män och kvinnor till sina konserter.

Jag kan bara hoppas att hon får nytta av bildcollaget. För hon verkade genuint överraskad. Spontant sa hon att hon nästan aldrig får se bilder från shower och att det aldrig blir att man hänger upp några på väggen. "Du har verkligen tagit dig tid Magnus, jag uppskattar det verkligen".

Varför gör jag då detta? Givetvis så tror ju de flesta att det handlar om att jag är lite småkär i henne? Hon ser ju för fasen jäkligt bra ut! Självklart gör hon det och jag tycker hon är en snygg kvinna. Men det bottnar nog mer i att jag faktiskt har varit med på hennes resa som artist. Jag såg energin för ca 15 år sedan att hon brann för sin genre. Sverige behövde en countryprimadonna. Hennes övertygelse fanns då, och hon fick rätt. Det inger respekt. Sen har hon en av Sverige bästa röster, den är verkligen som skräddarsydd för country/pop/rock.
Jag hade egentligen ingen större tanke bakom denna bild. Samtidigt som vi stod och småpratade om gamla tider framför den stora Jill-kulissen tryckte jag iväg ett par exponeringar. Det blev faktiskt riktigt lyckat. Jag plockade in en mer luftig bakgrund mot en solnedgång och det gav en skön känsla...

Denna kuliss har åkt land och rike runt under våren och när publiken lämnat Kalmarsalen kom hon ut och vi försökte komma ifatt med vår tankar kring våra gamla möten...

Två glada gamla bekanta som inte hade setts på över 10 år. Mycket har hänt sen dess...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar