Fotoupplevelser vi tar för givet - kommunikatörens födelse...

Utan kameran hade jag nog glömt mer än hälften av mina konsert- och eventupplevelser. T.o.m. när jag egentligen inte hade ett uppdrag som fotograf, kunde jag inte låta bli att smuggla in en liten kamera i fickan. Eller snarare, det var för att dokumentera runt omkring när vi var ute på uppdrag/events som radiostation. Men då var det ofta mycket krångligare att få ordning på bilderna. Stationens kamera var ofta på vift och hamnade i någon av säljarnas bil, eller så hade någon programledare glömt att byta till ny film, eller glömt att ladda den.

Tar vi idag för givet...
En tid utan smartphones känns nästan som stenåldern idag. Tänk vad mycket lättare det hade varit på 1980-90-talet med en smartphone när kändisarna dök upp, eller när vi skulle uppdatera radiostationens hemsida när vi varit ute på fältet. Internet var ju fortfarande relativt nytt, inte minst när det gällde kompetens att html-koda och förstå en webbsidas uppbyggnad. Då var vi på uppdrag och skulle locka radiolyssnare med att dela ut nya produkter (sponsring/reklamavtal) som läsk, hälsodrycker, godis, olika varor/prylar m.m. Vi hade ofta fina tävlingar med fina priser. Ibland hände det att vi tävlade ut en bil, och då var förstås intresset jättestort att besöka oss på plats.

Året var 1997 när Hit FM och Biostaden i Kalmar bjöd på premiärvisning av nya Bondfilmen "Tomorrow Never Dies". Alla på stationen var festklädda. Här sitter jag på motorcykel i smoking. (Har ingen aning vad det var för motorcykel som en lokal sponsor hade kört fram).

Programledarjobbet var så mycket mer. Man skulle vara representabel (rätt klädd, se ovan) och representera företaget som kunde sälja radioprodukten. Inte bara för att locka lyssnare, vi skulle också underhålla nuvarande reklamkunder, samt locka potentiella kunder och företag. En fantastisk skola i socialkompetens. Tänk om det hade funnits Facebook när detta skedde i slutet på 1990-talet. Vi hade snabbt kunnat visa var vi befann oss och kunde rapportera direkt även via sociala medier (om lyssnarna inte hade tillgång till en radio). Tänk vad vi tar detta för givet idag.

Kommunikatören föddes på riktigt...
Rollerna inom denna kommersiella mediabransch har idag helt förändrats. Då i den kommersiella radions begynnelse var det tydligt vem som var programledare, reporter, konfrencier, jingle/reklamproducent, säljare, tekniker, eventansvarig, webbansvarig, målgruppsanalytiker m.m. Kompetenserna har helt flutit ihop och du ska idag bemästra det mesta. Jag skulle vilja påstå att rollen utmynnade i födelsen av den riktiga "kommunikatören". De senaste tio åren har just betoningen "kommunikatör" blivit alltmer på modet när man inom olika branscher söker en oerhörd bredd hos den som ska vara företagets röst utåt.

Informatören har ofta varit rösten utåt inom företag, myndigheter etc. Men då handlade det väldigt sällan om teknisk kompetens, eller att man fick sitta ner och lära sig olika programvaror för att skapa olika dokument som skulle publiceras. Idag tar man detta för givet (förutom att vara välformulerad ut mot olika nätverk, medier och företag).

Vare sig du står bakom en mikrofon och presenterar ett programinnehåll - till att vara på fältet och representera företaget, fotografera och vara journalist. Det är här som den verkliga kommunikatören föddes. Vi programledare skaffades oss en helhetsbild som idag är helt nödvändigt för att förstå potentialen med ett medienätverk och vad det innebär att nå ut till potentiella mottagare.

Radio Match var ofta ute på fältet i Kalmar och Karlskrona med omnejd. Här syns jag (till höger) tillsammans med Mattias Nilsson (idag programledare SR i Blekinge). Detta är från en konsert i Karlskorna med Björn Skifs. Några fans ville också vara med...